by Metallpriser har en avgörande inverkan på svensk industris ekonomi, lönsamhet och internationella konkurrenskraft. Under april 2025 minskade svensk stålproduktion med nära tio procent jämfört med föregående år, en utveckling som reflekterar en generell nedgång i industrins aktivitet. Prisutvecklingen på råvaror och metaller påverkar direkt produktionskostnader och investeringsviljan hos såväl stora som mindre aktörer.
Skrotpriser och råvarukostnader
Aktuella skrotpriser visar tydligt metalldynamikens betydelse för svensk industri. Priser på aluminium, koppar, mässing, rostfritt stål, zink, tenn, bly och blandkablar har samtliga varierat kraftigt under året och dessa nivåer styr både utbud och lönsamhet i återvinningsled och produktion.
- Aluminium: 16,62 SEK/kg
- Koppar: 29,40 SEK/kg (Blandkabel 38% Cu)
- CU Elektrolyt: 82,27 SEK/kg
- Sekunda Styckeskrot: 76,04 SEK/kg
- Blandkabel 35% Cu: 27,25 SEK/kg
- Mässing: 47,26 SEK/kg
- Rostfritt stål: 18,38 SEK/kg
- Zink: 14,99 SEK/kg
- Tenn: 161,15 SEK/kg
- Bly: 9,30 SEK/kg
Skrotpriserna påverkas av globala råvarumarknader, efterfrågan från tillverkare och återvinningsföretag samt geopolitiska och ekonomiska faktorer. När metallpriser stiger ökar materialkostnaderna, vilket i sin tur leder till högre priser på slutprodukterna.
Geopolitiska faktorer och handelskrig
Geopolitiska beslut och handelskrig har tydlig påverkan på metallpriser och exportmöjligheter. Exempelvis har USA:s politiska ledning agerat för att utreda importers effekt på nationell säkerhet, vilket snabbt gav prisuppgång på koppar. Sådana hot och beslut kan orsaka kraftiga svängningar i marknaden, och svenska företag måste anpassa sig till osäkra villkor i internationell handel och export.
Ekonomiska trender och marknadspåverkan
Den svenska industrin har under de senaste åren upplevt minskad produktion, med nedgångar på cirka fyra procent för basindustrin under 2024. Trots denna nedgång har vissa segment visat tecken på återhämtning, även om uppgången varit begränsad. Metallbolag och tillverkare har fått ställa om och effektivisera för att möta svagare konjunktur och snabbt föränderliga råvarupriser.
| År | Produktionsförändring |
|---|---|
| 2024 | -4 % (basindustri) |
| April 2025 | -9,9 % (stål) |
Marknadens utveckling påverkas av globala investeringscykler, lagerhållningsstrategier och efterfrågan från exportmarknader. Prissvängningar kan ge både positiva och negativa effekter beroende på företagens beroende av råvaruinköp och möjligheten att vidarefakturera kostnadsökningar.
Valutaförändringar och konkurrenskraft
Den svenska kronans värde jämfört med andra valutor har stor inverkan på industrins exportmöjligheter och intäkter. När kronan stärks ökar priset på svenska varor för utländska köpare, vilket kan leda till minskad export och lägre vinstmarginaler vid valutaväxling. Samtidigt påverkar valutaförändringar lönsamheten, skatteintäkter och antalet anställda inom industrin. Vid konjunkturnedgång kan detta ge negativa effekter för hela ekonomin.
Case-exempel
Stigande metallpriser har gett vissa bolag ökad lönsamhet, till exempel har gruvbolaget Boliden fått se aktien stiga under perioder med höga priser på koppar och silver. Omvänt har SSAB:s export till USA drabbats negativt av höjda ståltullar, med ökade produktionskostnader och försämrad konkurrenskraft gentemot lokala leverantörer.
| Företag/case | Påverkan | Resultat |
|---|---|---|
| Boliden | Stigande metallpriser | Aktiekurs +1,6 % under period |
| SSAB | Ökade ståltullar i USA | Minskad export och lönsamhet |
Källor
- Skrotify – Dagens skrotpriser i Sverige
- SGU – Hot om handelskrig påverkar metallpriser
- Industriarbetsgivarna – Ekonomiska läget i basindustrin
- SvD.se – Valutaförändringar och industrins konkurrenskraft
- Omni Ekonomi – Boliden aktien och metallpriser
- SvD.se – SSAB, ståltullar och export till USA
