Sverige har under mycket lång tid haft en bred och stabil industrisektor. Även om processindustrin minskat något under de senaste 10 – 20 åren så är den fortfarande en stor del av svenska näringslivet. Inom industrin hittas även skogsnäringen, kemi- och stålindustrin och transportsektorn.
20 % av förädlingsvärdet
Den svenska tillverkningsindustrin står för ca 20 % av Sveriges näringslivs förädlingsvärde vilket beräknas som en del av BNP. Det är därmed tydligt att industrin har en mycket stor roll i svenskt näringsliv. Den största andelen hittas inom Transportmedel. Av industriproduktionens totala omsättning år 2018 stod Transportmedel för 21,8 %. På andraplats kommer stål- och metallframställning på 15,6 %. Därefter kom maskinindustri på 13,7 %. Trävaror och massaindustrin är ca 10 %. Det visar alltså på att klassiska svenska industribranscher fortfarande står sig mycket starkt även om branschen kraftigt korrigerats senaste 30 – 40 åren. Det är även dessa branscher som väger allra tyngst om man ser på svenska exporten.
Motorfordon ökar mest
Den bransch som ökar kraftigast är Motorfordon. Fordonsindustrin och transportindustrin väger tungt. Sett till svensk industri är det Transportmedel som är allra störst och alltså en bransch som växer. En snabbväxande bransch som framförallt tagit fart från och med 2014.
Inte tydliga gränser
Även om statistik visar hur stora olika branscher är inom svenska industrisektorn så är det ibland svårt att hitta tydliga gränser för vilka företag som ska tillhöra specifika branscher. Bara gränsen mellan varuproduktion och tjänsteproduktion är inte helt lätt att se. Ett exempel kan tas från Ericsson som idag är en av de fem största privata arbetsgivarna i Sverige. Ett företag som var betydligt större för bara 20 år sedan och sedan dess ändrat inriktning rejält. Det klassificerades som ett renodlat industriföretag under lång tid. Men efter att ha lagt ner vissa delar samt sålt vissa valde man att klassa företaget som tjänsteproducerande från 2015. Därmed hamnade inte företaget längre inom ”svensk industri” vilket snabbt påverkade statistiken över branschen.
Upp och ner över tid
1970-talet var en svag tidsperiod för svensk industri. Oljekrisen slog hårt vilket bland annat påverkade exporten negativt. Under 1990-talet vände däremot exporten mycket tack vare en mycket svag krona. Dessutom hade man under ett tag växlat om industrin mot de nya förutsättningarna. Ett tydligare fokus har även skett mot utveckling och teknologi. De svenska företagen kan helt enkelt inte konkurrera med enkla och billiga varor utan behöver ha en konkurrensfördel på andra punkter. Mellan 2010 och 2015 pekade utvecklingen nedåt. Detta som ett resultat av finanskrisen. Men sedan dess har utvecklingen varit mycket positiv och 2018 nåddes bästa indexnivån på åtta år.